Etikett: Rättspraxis

Den 16 januari 2025 rapporterade SVT att FN:s barnrättskommitté riktade skarp kritik mot Sverige för bristande efterlevnad av barns rätt att uttrycka sina åsikter i myndighetsbeslut. Enligt FN är barns röster ofta förbisedda, särskilt inom socialtjänsten, där barn sällan blir hörda i beslut som påverkar deras liv.

Ett aktuellt exempel på denna brist är fallet med syskonen i Söderhamn, som inte tillfrågades innan beslutet om att flytta dem till ett nytt familjehem. Kritiken från FN har fått Sveriges regering att agera snabbt.

En nödvändig utredning för att stärka barns röster i beslutsprocesser

I en rapport från 2023 belyses flera områden där barns rättigheter inte tillräckligt tillgodoses i Sverige. Förutom bristen på möjligheter för barn att uttrycka sina åsikter, kritiseras även svårigheter för barn att få tillgång till psykiatrisk vård samt de utmaningar som barn på flykt och utsatta barn inom kriminalitet står inför. Ett särskilt allvarligt problem som lyfts fram är att barns perspektiv inte alltid beaktas på ett systematiskt sätt i beslutsprocesser.

Fallet med de tre syskonen i Söderhamn har fått stor uppmärksamhet. Trots att barnen uttryckte en önskan att stanna hos sina nuvarande familjehem, togs ingen hänsyn till deras åsikter innan beslutet om att flytta dem. Detta strider mot barnets rätt att bli hörd och att få sina åsikter vägas in, vilket är en grundläggande del av FN:s barnkonvention.

Advokaten som företräder syskonen har lyckats få ett akutstopp för flytten, och fallet kommer att prövas i förvaltningsrätten i nästa vecka. Detta har ytterligare belyst vikten av att barns röster tas på allvar när beslut som påverkar deras liv fattas.

Hur har det kunnat bli så här?

Trots Sveriges internationella förpliktelser genom FN:s barnkonvention verkar det finnas ett glapp mellan teori och praktik när det gäller barns rätt att uttrycka sina åsikter. Myndigheter och socialtjänst anser ofta att beslut är handlingskraftiga och välgrundade, men det saknas tillräcklig systematik i att involvera barnen själva i processen.

I en allt mer komplex värld kan det vara svårt att säkerställa att barn verkligen hörs i alla beslut som påverkar dem. En viktig fråga är om det går att förbättra rutinerna och systematiskt säkerställa att barnens röster verkligen tas med i alla beslut som rör dem.

Regeringens utredning – ett svar på kritiken

Som ett svar på FN:s kritik har den svenska regeringen nu beslutat att genomföra en utredning för att analysera och stärka arbetet med barns rättigheter i Sverige. Socialtjänstministern, Camilla Waltersson Grönvall (M), framhåller att det är barnen själva som är de bästa experterna på sina egna liv, och att det är avgörande att deras röster hörs i alla beslut som rör dem.

– Vi har tagit steg framåt, men eftersom den nya strategin inte är utvärderad vet vi inte hur långt vi har kommit, säger hon.

Om det då stämmer att tidigare LVU-kritik stämmer?

En annan viktig fråga handlar om den kritik som riktas mot tillämpningen av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. LVU har kritiserats för att ibland tillämpas utan tillräckligt beaktande av barns egna åsikter. Det framgår att många beslut om tvångsvård inte alltid följer de principer som stadgas i FN:s barnkonvention – att barn ska få göra sin röst hörd och vara delaktiga i beslut som rör deras liv.

Om LVU inte tillämpas med barnets bästa i fokus, vilket innefattar deras rätt att uttrycka sina åsikter, kan det finnas grund för att ifrågasätta om rättssäkerheten för barn verkligen tillgodoses på ett adekvat sätt.

Förändring för att skydda barnens rättigheter

Den nya utredningen är en viktig möjlighet att säkerställa att barns rätt att uttrycka sina åsikter inte bara är en teoretisk rättighet, utan en praktisk verklighet. FN:s rekommendation att lagstifta om att barn alltid ska få göra sina röster hörda – oavsett om det gäller vårdnad, boende eller socialtjänstens beslut – är en viktig riktning för framtiden.

Sverige står inför en viktig utmaning. Att skapa en kultur där barnens rättigheter tas på största allvar är inte bara en rättslig fråga utan en moralisk och samhällelig skyldighet. För att verkligen kunna skydda barns rättigheter och ge dem en röst i samhället, måste det säkerställas att deras åsikter hörs i alla sammanhang som rör deras liv.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

Regeringen intensifierar ”saneringen” av HVB-verksamheter. Branschaktörer, juridiska experter och EU ifrågasätter nu mönstret. Problematiken handlar inte enbart om den hårdnande konkurrensen och de sjunkande dygnsavgifterna på grund av upphandlingar, utan om statens direkta ansvar för att skapa en marknad som bryter mot EU:s regler om fri konkurrens och rättssäkerhet.

Resultatet är en sektor som lider av statligt skapade kvalitetsbrister, otrygghet och osäkerhet – en utveckling som ytterst drabbar de mest sårbara i samhället.

Upphandlingens konsekvenser för kvalitet och tillsyn

Den nuvarande upphandlingsmodellen har skapat ett pressat läge för privata HVB-verksamheter. I takt med sjunkande dygnsavgifter och stigande personalkostnader blir det allt svårare att upprätthålla en hög standard. Många aktörer tvingas därför kompromissa med kvaliteten för att klara verksamheten. Detta leder i sin tur till ökade risker för incidenter och brister i omsorgen. Som en följd av detta drabbas barn och ungdomar, som har stora behov av trygghet och stöd, särskilt hårt.

IVO har skärpt sin tillsyn. Detta följer direktiv från regeringen och en underrättelserapport från polisen. Rapporten pekar på kriminella aktörer inom branschen. Enligt Sveriges Radio tillkom rapporten efter frustration över IVO:s tidigare passivitet. Tillsynen har lett till stängningar av flera HVB-hem. Dock har endast en liten del koppling till de kriminella element som polisen varnat för. Metodiken för tillsyn verkar fokusera på ytliga problem. Den adresserar inte de verkliga orsakerna till sektorns utmaningar.

Prispressen från upphandlingar skapar svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal. Många HVB-verksamheter erbjuder inte längre konkurrenskraftiga löner eller arbetsvillkor. Detta leder till hög personalomsättning och sjunkande kvalitet. Konflikter mellan boende och brister i omsorgen blir allt vanligare. Sådana incidenter resulterar ofta i att verksamheter stängs.

Regeringens ansvar och EU:s lagstiftning

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har varit tydlig med att en “sanering” av HVB-branschen är nödvändig. Men denna retorik riskerar att skymma det faktum att regeringen, genom sitt agerande, bidrar till att underminera sektorn. EU:s konkurrenslagstiftning förbjuder staten att gynna vissa aktörer. Staten får inte skapa förhållanden som snedvrider marknaden. När regeringen skärper regler riskerar den att gynna kommunala och statliga aktörer. Detta kan leda till snedvridning av konkurrensen och sänkt kvalitet inom sektorn.

Utöver detta kan regeringens agerande bryta mot principerna för rättssäkerhet. Därför är det av stor vikt att tillsynsmyndigheter, som IVO, agerar på ett transparent och rättssäkert sätt. Om dessa myndigheter stänger verksamheter baserat på felaktiga beslut, oklara kriterier eller politiska påtryckningar, kan det leda till att förtroendet för myndigheterna undergrävs. I sin tur innebär detta att lagen inte tillämpas lika för alla, vilket är en grundläggande princip i en rättsstat.

Ett konkret exempel

Ett exempel på bristande rättssäkerhet är stängningen av en HVB-verksamhet i Sörmland. IVO hävdade att en kriminell person varit anställd, trots att ingen sådan person arbetat där. Dessutom kritiserades verksamheten för bristfälliga registerutdrag för sex medarbetare. Vid granskning visade det sig att två av dessa medarbetare inte existerade.

IVO påstod vidare att en anställd börjat sin tjänst i januari 2021, trots att löneutdrag visade att tjänsten började först i juni 2021. Detta visar på allvarliga brister i tillsynsprocessen och en bristande respekt för rättssäkerhet.

Drömmen om offentlig drift

Många ser en lösning i att övergå till statlig och kommunal drift av HVB-hem. Tanken är att eliminera marknadskrafterna, som ofta anses prioritera kostnad framför kvalitet, och skapa en verksamhet där trygghet och omsorg står i centrum. Men en sådan omställning skulle ta tid och skapa en risk för akut platsbrist, vilket kan få allvarliga konsekvenser för barn och ungdomar som redan är i behov av skydd och stöd.

Vem bär ansvaret?

Staten spelar en avgörande roll i den nuvarande HVB-situationen. Nu försöker staten ta ansvar för bristerna. Genom repressiva verktyg som IVO och en upphandlingsmodell för kortsiktiga kostnadsbesparingar skapar man en kris. För att Sverige ska uppfylla sina åtaganden gentemot EU-lagstiftningen och medborgarna är det nödvändigt att ompröva politiken. HVB-hem handlar inte bara om ekonomi utan om grundläggande rättigheter och samhällets framtid.

Regeringen måste sträva efter att skapa en rättvis och kvalitativ modell för omsorg som prioriterar de mest sårbara. Dessutom bör IVO omstruktureras till en mer kompetent och rättssäker tillsynsmyndighet.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040