Nyheter-arkiv - Skönbergahem AB

24 januari, 202524 januari, 2025

Anpassad vård som nyckel till bättre resultat inom HVB-sektorn

Inom HVB-sektorn är arbetet med unga människor, särskilt de som lever med svåra sociala problem, en komplex och känslig uppgift. En av de största utmaningarna är att skapa en trygg och stödjande miljö där varje ung person kan utvecklas i sin egen takt, samtidigt som man tar hänsyn till deras unika behov och bakgrund.

Ett område som blivit allt mer omtalat är vikten av anpassad vård – en metod som inte bara är mer effektiv utan också avgörande för att skapa långsiktiga positiva förändringar i de ungas liv.

Vikten av en helhetssyn

Anpassad vård innebär att varje boende på ett HVB-hem får en behandling och stöd som är skräddarsydd för deras specifika behov, styrkor och utmaningar. Detta kräver en noggrann och empatisk bedömning av deras situation samt ett nära samarbete mellan olika professionella aktörer, såsom beteendevetare, socionomer, socialpedagoger, psykologer, lärare och sjuksköterskor.

På HVB-hem är varje boende unik, och deras bakgrund kan vara mycket varierande – från erfarenheter av trauma, missbruk eller psykisk ohälsa, till sociala problem som skolfrånvaro eller kriminalitet. Därför är det avgörande att behandlingen inte är en standardlösning, utan att den är flexibel och anpassas efter de ungas behov.

För att kunna ge anpassad vård måste personalen ha en helhetssyn och vara beredda att arbeta långsiktigt. Denna syn innebär att man inte bara ser till de uppenbara problemen, utan även identifierar och adresserar faktorer som ligger bakom de svårigheter som ungdomen har – till exempel tidigare trauman, relationella problem eller bristande skolgång.

Forskning visar att en helhetssyn på fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande inte bara ökar chanserna till positiva förändringar, utan också minskar risken för återfall i destruktiva beteenden som missbruk eller kriminalitet. Genom att arbeta på flera nivåer kan HVB-hemmet hjälpa de unga att bygga en stabil grund för framtiden (PDF).

Tvärprofessionellt samarbete – en förutsättning för framgång inom HVB-sektorn

En central del av anpassad vård är det tvärprofessionella samarbetet. Inom HVB-sektorn arbetar olika professioner tillsammans för att skapa en helhetslösning för varje boende. Boendepersonal, psykologer, lärare, sjuksköterskor och andra aktörer måste kunna kommunicera och dela information för att säkerställa att alla aspekter av en ung människas liv tas om hand.

Det tvärprofessionella arbetet är särskilt viktigt när det handlar om unga personer som har haft svårt att hitta sin väg i samhället. Genom att skapa en trygg och stabil miljö där de unga känner sig förstådda och stöttade, ökar chansen att de kan öppna upp och aktivt delta i sin egen behandling.

Utmaningar och möjligheter

Trots de uppenbara fördelarna med anpassad vård finns det också flera utmaningar. En stor utmaning är att personalen på HVB-hem ofta har begränsade resurser, vilket gör det svårt att ge varje ung person den tid och uppmärksamhet de behöver. Brist på personal och hög arbetsbelastning kan ibland leda till att behandlingen inte blir så anpassad som den borde vara.

En annan utmaning är att det kan vara svårt att mäta framgångarna med anpassad vård. Ofta tar det lång tid innan de unga visar positiva resultat, och även små framsteg kan vara svåra att kvantifiera. Därför är det viktigt att HVB-hem har ett systematiskt arbetssätt för att utvärdera och följa upp behandlingen, så att justeringar kan göras vid behov.

Trots dessa utmaningar finns det stora möjligheter. En anpassad metod innebär att de unga får en chans att återhämta sig och utvecklas i sin egen takt. Genom att fokusera på deras specifika behov och bygga upp deras självkänsla och förmåga att fatta egna beslut, kan HVB-hemmet bidra till att skapa en mer positiv framtid för dem.

Nycklar till framgång i HVB-sektorn

Anpassad vård är inte bara en metod – det är en hållning som måste genomsyra hela HVB-hemmet. Det handlar om att förstå att varje ung person har egna erfarenheter och behov. Genom att arbeta systematiskt och målmedvetet för att skapa den bästa möjliga vård- och stödformen för varje boende kan HVB-hemmet göra en avgörande skillnad i de ungas liv.

Med rätt förutsättningar och samarbete kan anpassad vård hjälpa de unga att återfå sin tro på framtiden, vilket kan leda till en mer stabil och positiv utveckling. Genom att investera i de ungas framtid och anpassa stödet efter deras specifika behov, kan verklig förändring skapas – både för den enskilde och för samhället som helhet.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

23 januari, 202524 januari, 2025

Stängning av HVB-hem väcker frågor om rättssäkerhet

En allvarlig situation har uppstått i samband med ett HVB-hem på Gotland, där en skrivelse från polisen till IVO ledde till en hastig stängning av verksamheten. Denna utveckling väcker stora frågor kring hanteringen av ärendet och de potentiella riskerna för rättssäkerheten i myndigheternas agerande.

Det som först beskrevs som en ”skandal” har lett till en rättslig prövning, där HVB-hemmet vann i Förvaltningsrätten och återfick sin rätt att fortsätta verksamheten. Trots detta kvarstår centrala frågor om på vilka grunder IVO har stängt andra verksamheter i landet, särskilt om besluten har grundats på obekräftade uppgifter snarare än på faktiska bevis.

IVO:s bristande utredning

En viktig aspekt av denna situation är att IVO tycks ha genomfört en otillräcklig och bristfällig egen utredning av de påståenden som framkommit. I stället för att säkerställa att de påstådda misstagen var välgrundade, verkar IVO ha förlitat sig på en skrivelse från polisen som enbart innehöll information om en före detta anställd med en kriminell bakgrund.

Trots att uppgifterna som presenterades i denna skrivelse inte var bekräftade med saklig bevisning, fattades ett beslut om att stänga verksamheten omedelbart. Denna brist på validering av inkommande information väcker allvarliga frågor om hur IVO prioriterar rättssäkerheten, särskilt när det handlar om att skydda de mest sårbara, såsom barn och ungdomar på HVB-hem.

Polisen anklagad för tjänstefel

En ytterligare aspekt av fallet handlar om huruvida polisen har agerat oprofessionellt eller oetiskt i sin hantering av uppgifter som skickades vidare till IVO. Om polisen förlitade sig på hörsägen, rykten eller obekräftad information, snarare än på konkreta och verifierade bevis, kan detta ha lett till en rad ogrundade beslut med förödande konsekvenser för både verksamheten och de människor som är beroende av HVB-hemmet.

Om de påståenden som föranledde stängningen visar sig vara obefogade, får detta allvarliga konsekvenser för rättssäkerheten i samhället, särskilt i relationen mellan myndigheter och utsatta grupper.

Betydelsen av en grundlig och oberoende utredning

För att rättssäkerheten ska kunna upprätthållas i ärenden av denna typ är det av yttersta vikt att en grundlig och oberoende utredning genomförs. En sådan utredning skulle kunna klargöra eventuella felaktigheter i hanteringen av ärendet och säkerställa att liknande beslut inte grundas på osakliga eller ofullständiga uppgifter.

Det är också viktigt att utredningen inte bara fokuserar på att reda ut det aktuella fallet, utan även belyser hur IVO och andra myndigheter hanterar information och fattar beslut om stängningar och sanktioner av vårdverksamheter. Om myndigheter har förlitat sig på obekräftad hörsägen i andra fall kan detta innebära att även andra verksamheter har fått sina rättigheter kränkta.

IVO:s kompetens och ansvar

Trots att Förvaltningsrätten nu har slagit fast att HVB-hemmet på Gotland får fortsätta sin verksamhet, kvarstår frågan om vem på IVO som bär ansvaret för att inte ha validerat informationen innan beslut om stängning togs. I vilken utsträckning ska IVO:s beslut baseras på verifierade fakta snarare än på ogrundade eller otillräckligt bekräftade påståenden? Myndighetens ansvar i denna fråga måste klargöras, och det är av stor vikt att både nuvarande och framtida beslut grundas på saklig och objektiv bevisning för att säkerställa att inga fler verksamheter stängs utan rättslig grund.

Rättssäkerhet är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. När myndigheter verkar på osäkra grunder eller agerar utan att ta tillräcklig hänsyn till objektiva bevis, underminerar det allmänhetens förtroende för hela rättsväsendet och myndighetsutövningen. Att besluta om stängning av en vårdverksamhet är ett drastiskt ingrepp som kan få långtgående konsekvenser, inte bara för verksamheten, utan också för de människor som är beroende av dess omvårdnad. Därför är det av största vikt att myndigheterna agerar transparent och ansvarstagande, och att det finns tydliga rutiner för att säkerställa att inga ogrundade beslut fattas.

Sammanfattande avslutning

Det aktuella fallet vid HVB-hemmet på Gotland belyser hur viktigt det är att beslut om stängning av verksamheter baseras på välgrundade och sakliga bevis. Om beslut grundas på hörsägen eller obekräftade uppgifter riskerar hela systemet att förlora sin trovärdighet och att oskyldiga verksamheter drabbas av ogrundade sanktioner.

Den rättsliga prövningen av detta ärende har lett till en seger för HVB-hemmet, men den grundläggande frågan kvarstår: På vilka grunder har andra verksamheter i landet stängts, och vem bär ansvaret när myndighetsbeslut visar sig vara felaktiga? Det kommande arbetet med att utreda och klargöra dessa frågor kommer att vara avgörande för att återuppbygga förtroendet för både IVO och rättsväsendet.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

22 januari, 202523 januari, 2025

FN kritiserar Sveriges arbete med barns rättigheter

Den 16 januari 2025 rapporterade SVT att FN:s barnrättskommitté riktade skarp kritik mot Sverige för bristande efterlevnad av barns rätt att uttrycka sina åsikter i myndighetsbeslut. Enligt FN är barns röster ofta förbisedda, särskilt inom socialtjänsten, där barn sällan blir hörda i beslut som påverkar deras liv.

Ett aktuellt exempel på denna brist är fallet med syskonen i Söderhamn, som inte tillfrågades innan beslutet om att flytta dem till ett nytt familjehem. Kritiken från FN har fått Sveriges regering att agera snabbt.

En nödvändig utredning för att stärka barns röster i beslutsprocesser

I en rapport från 2023 belyses flera områden där barns rättigheter inte tillräckligt tillgodoses i Sverige. Förutom bristen på möjligheter för barn att uttrycka sina åsikter, kritiseras även svårigheter för barn att få tillgång till psykiatrisk vård samt de utmaningar som barn på flykt och utsatta barn inom kriminalitet står inför. Ett särskilt allvarligt problem som lyfts fram är att barns perspektiv inte alltid beaktas på ett systematiskt sätt i beslutsprocesser.

Fallet med de tre syskonen i Söderhamn har fått stor uppmärksamhet. Trots att barnen uttryckte en önskan att stanna hos sina nuvarande familjehem, togs ingen hänsyn till deras åsikter innan beslutet om att flytta dem. Detta strider mot barnets rätt att bli hörd och att få sina åsikter vägas in, vilket är en grundläggande del av FN:s barnkonvention.

Advokaten som företräder syskonen har lyckats få ett akutstopp för flytten, och fallet kommer att prövas i förvaltningsrätten i nästa vecka. Detta har ytterligare belyst vikten av att barns röster tas på allvar när beslut som påverkar deras liv fattas.

Hur har det kunnat bli så här?

Trots Sveriges internationella förpliktelser genom FN:s barnkonvention verkar det finnas ett glapp mellan teori och praktik när det gäller barns rätt att uttrycka sina åsikter. Myndigheter och socialtjänst anser ofta att beslut är handlingskraftiga och välgrundade, men det saknas tillräcklig systematik i att involvera barnen själva i processen.

I en allt mer komplex värld kan det vara svårt att säkerställa att barn verkligen hörs i alla beslut som påverkar dem. En viktig fråga är om det går att förbättra rutinerna och systematiskt säkerställa att barnens röster verkligen tas med i alla beslut som rör dem.

Regeringens utredning – ett svar på kritiken

Som ett svar på FN:s kritik har den svenska regeringen nu beslutat att genomföra en utredning för att analysera och stärka arbetet med barns rättigheter i Sverige. Socialtjänstministern, Camilla Waltersson Grönvall (M), framhåller att det är barnen själva som är de bästa experterna på sina egna liv, och att det är avgörande att deras röster hörs i alla beslut som rör dem.

– Vi har tagit steg framåt, men eftersom den nya strategin inte är utvärderad vet vi inte hur långt vi har kommit, säger hon.

Om det då stämmer att tidigare LVU-kritik stämmer?

En annan viktig fråga handlar om den kritik som riktas mot tillämpningen av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. LVU har kritiserats för att ibland tillämpas utan tillräckligt beaktande av barns egna åsikter. Det framgår att många beslut om tvångsvård inte alltid följer de principer som stadgas i FN:s barnkonvention – att barn ska få göra sin röst hörd och vara delaktiga i beslut som rör deras liv.

Om LVU inte tillämpas med barnets bästa i fokus, vilket innefattar deras rätt att uttrycka sina åsikter, kan det finnas grund för att ifrågasätta om rättssäkerheten för barn verkligen tillgodoses på ett adekvat sätt.

Förändring för att skydda barnens rättigheter

Den nya utredningen är en viktig möjlighet att säkerställa att barns rätt att uttrycka sina åsikter inte bara är en teoretisk rättighet, utan en praktisk verklighet. FN:s rekommendation att lagstifta om att barn alltid ska få göra sina röster hörda – oavsett om det gäller vårdnad, boende eller socialtjänstens beslut – är en viktig riktning för framtiden.

Sverige står inför en viktig utmaning. Att skapa en kultur där barnens rättigheter tas på största allvar är inte bara en rättslig fråga utan en moralisk och samhällelig skyldighet. För att verkligen kunna skydda barns rättigheter och ge dem en röst i samhället, måste det säkerställas att deras åsikter hörs i alla sammanhang som rör deras liv.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

20 januari, 202524 januari, 2025

Lågtröskelboenden visar på ett grundläggande strukturellt misslyckande

Lågtröskelboenden fungerar länge som en lösning för personer i svåra situationer. Dessa situationer relaterar ofta till beroende och psykisk ohälsa. Tyvärr misslyckas boendena med att hjälpa människor. De erbjuder inte den rehabilitering och det stöd som behövs. Många fastnar istället i en cykel av missbruk och psykisk nedstämdhet.

En central del av problematiken är kommunernas ansvar. De placerar människor på lågtröskelboenden. Ofta erbjuder de inte långsiktiga eller holistiska lösningar. Kritiken mot lågtröskelboenden handlar inte bara om deras ineffektivitet. Den handlar också om ett system som gör att människor fastnar. Utan rätt stöd riskerar de att hamna i en evig cykel av missbruk.

Ekonomiska prioriteringar och mänskligt lidande

Forskare och experter inom socialt arbete påpekar att lågtröskelboenden ofta innebär att socialtjänsten ger upp sina ambitioner att hjälpa personer vidare. När någon placeras på dessa boenden, antas det att personen inte är redo för behandling eller rehabilitering. Här ligger ett grundläggande problem. Istället för att hjälpa människor att få tillgång till vård och behandling, erbjuds de enbart ”skadebegränsning” i form av tak över huvudet, utan konkreta verktyg för att bryta sitt beroende.

Det är tydligt att uppdragsgivarna, genom att satsa på lågtröskelboenden som en lösning, ofta prioriterar ekonomi framför mänskliga behov. Att ge personer en tillfällig plats att bo, utan att samtidigt erbjuda rehabilitering och stöd, är en lösning som ignorerar deras långsiktiga behov av hjälp. Genom att välja en till synes kostnadseffektiv lösning sparar man pengar, men det innebär också att människor förlorar möjligheten till ett bättre liv och fastnar i ett system som inte hjälper dem vidare.

Lågtröskelboenden som en ”hopplöshetsinstitution”

En annan viktig aspekt av kritiken mot lågtröskelboenden är hur dessa platser upplevs av dem som har bott där. Många vittnar om att deras tid på boendena inte bara förlängde deras beroende utan även förstärkte känslor av hopplöshet och uppgivenhet. De beskriver hur de fastnar i destruktiva mönster, utan den konkreta hjälp eller planering för förändring de behöver.

När människor placeras på lågtröskelboenden, förlorar de ofta kontakten med behandlingsmöjligheter. Dessa boenden erbjuder ingen konkret väg framåt. Istället blir de en form av ”hopplöshetsinstitution”. Här fastnar människor i sina problem, utan verktyg för att bryta mönstret. Forskning visar att de som bor på lågtröskelboenden ofta har sämre långsiktiga resultat. Detta gäller jämfört med dem som inte får någon hjälp alls. Experter varnar för att dessa boenden är kontraproduktiva. De understryker att boendena hindrar verklig hjälp till personer i behov.

Lösningen innebär att erbjuda holistiskt och långsiktigt stöd

Kritiken mot lågtröskelboenden pekar på ett djupare strukturellt problem i det svenska välfärdssystemet. För att hjälpa människor med beroende och psykisk ohälsa är det viktigt att erbjuda alternativ. Dessa alternativ bör fokusera på långsiktig rehabilitering. Dessutom är psykologiskt stöd avgörande. Behovet av vård, rehabilitering och psykosocialt stöd är centralt. Detta stöd hjälper människor att återfå kontrollen över sina liv.

Det handlar inte bara om att ge tak över huvudet. För att skapa långsiktig förändring krävs ett holistiskt synsätt. Här går vård och rehabilitering hand i hand. Därför är en kombination av behandlingshem och psykoterapi nödvändig. Dessutom behövs socialt stöd och möjligheter till samhällsintegrering. På så sätt kan vi bryta de destruktiva mönster som många hamnar i på lågtröskelboenden.

Det är också viktigt att förstå att beroende och psykisk ohälsa är komplexa sjukdomar. Därför kan dessa inte lösas genom enkel avvänjning. Dessutom räcker det inte att placera personer i en kontrollerad miljö där de får fortsätta med sitt missbruk. Istället kräver den verkliga lösningen ett långsiktigt engagemang. Både samhället och kommunerna måste samarbeta för att skapa en behandlingsstruktur som verkligen fungerar.

Ett ansvarstagande samhälle

För att åtgärda dessa problem måste ansvariga myndigheter agera. För det första måste de erkänna att lågtröskelboenden inte kan vara slutstationen. Dessutom behöver de förstå att personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa kräver mer stöd. Kommunerna måste ta ett större ansvar och erbjuda fler och bättre alternativ än vad som finns idag. Rehabilitering, återuppbyggnad av sociala nätverk och psykologiskt stöd måste stå i centrum för insatserna. Det handlar inte bara om att ge tak över huvudet. Det handlar om att ge människor en chans att bygga om sina liv och skapa en hållbar framtid.

Samhället måste förstå att detta problem inte kan lösas enbart med ekonomiska insatser. För att hjälpa personer med beroende och psykisk ohälsa krävs långsiktiga satsningar. Dessa satsningar bör prioritera rehabilitering och psykisk hälsa. Dessutom är social återintegrering avgörande. Endast genom ett genuint engagemang kan vi förändra systemet. På så sätt kan vi skapa en framtid där människor inte fastnar i hopplösa situationer. Istället får de den hjälp och det stöd de behöver. Målet är att de ska återfå kontrollen över sina liv.

Människovärde som grundpelare i svensk lagstiftning

I Sverige är människovärde en central princip som genomsyrar flera lagar och rättigheter. Det mest grundläggande uttrycket för människovärde finns i regeringsformen, som är en del av Sveriges grundlagar. Enligt 1 kap. 2 § i Regeringsformen ska det allmänna respektera och skydda varje människas värdighet och rättigheter.

Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen innehåller bestämmelser. Dessa betonar vikten av att behandla människor med respekt och värdighet.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

19 januari, 202523 januari, 2025

Statens egentliga ansvar för HVB-krisen

Regeringen intensifierar ”saneringen” av HVB-verksamheter. Branschaktörer, juridiska experter och EU ifrågasätter nu mönstret. Problematiken handlar inte enbart om den hårdnande konkurrensen och de sjunkande dygnsavgifterna på grund av upphandlingar, utan om statens direkta ansvar för att skapa en marknad som bryter mot EU:s regler om fri konkurrens och rättssäkerhet.

Resultatet är en sektor som lider av statligt skapade kvalitetsbrister, otrygghet och osäkerhet – en utveckling som ytterst drabbar de mest sårbara i samhället.

Upphandlingens konsekvenser för kvalitet och tillsyn

Den nuvarande upphandlingsmodellen har skapat ett pressat läge för privata HVB-verksamheter. I takt med sjunkande dygnsavgifter och stigande personalkostnader blir det allt svårare att upprätthålla en hög standard. Många aktörer tvingas därför kompromissa med kvaliteten för att klara verksamheten. Detta leder i sin tur till ökade risker för incidenter och brister i omsorgen. Som en följd av detta drabbas barn och ungdomar, som har stora behov av trygghet och stöd, särskilt hårt.

IVO har skärpt sin tillsyn. Detta följer direktiv från regeringen och en underrättelserapport från polisen. Rapporten pekar på kriminella aktörer inom branschen. Enligt Sveriges Radio tillkom rapporten efter frustration över IVO:s tidigare passivitet. Tillsynen har lett till stängningar av flera HVB-hem. Dock har endast en liten del koppling till de kriminella element som polisen varnat för. Metodiken för tillsyn verkar fokusera på ytliga problem. Den adresserar inte de verkliga orsakerna till sektorns utmaningar.

Prispressen från upphandlingar skapar svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal. Många HVB-verksamheter erbjuder inte längre konkurrenskraftiga löner eller arbetsvillkor. Detta leder till hög personalomsättning och sjunkande kvalitet. Konflikter mellan boende och brister i omsorgen blir allt vanligare. Sådana incidenter resulterar ofta i att verksamheter stängs.

Regeringens ansvar och EU:s lagstiftning

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har varit tydlig med att en “sanering” av HVB-branschen är nödvändig. Men denna retorik riskerar att skymma det faktum att regeringen, genom sitt agerande, bidrar till att underminera sektorn. EU:s konkurrenslagstiftning förbjuder staten att gynna vissa aktörer. Staten får inte skapa förhållanden som snedvrider marknaden. När regeringen skärper regler riskerar den att gynna kommunala och statliga aktörer. Detta kan leda till snedvridning av konkurrensen och sänkt kvalitet inom sektorn.

Utöver detta kan regeringens agerande bryta mot principerna för rättssäkerhet. Därför är det av stor vikt att tillsynsmyndigheter, som IVO, agerar på ett transparent och rättssäkert sätt. Om dessa myndigheter stänger verksamheter baserat på felaktiga beslut, oklara kriterier eller politiska påtryckningar, kan det leda till att förtroendet för myndigheterna undergrävs. I sin tur innebär detta att lagen inte tillämpas lika för alla, vilket är en grundläggande princip i en rättsstat.

Ett konkret exempel

Ett exempel på bristande rättssäkerhet är stängningen av en HVB-verksamhet i Sörmland. IVO hävdade att en kriminell person varit anställd, trots att ingen sådan person arbetat där. Dessutom kritiserades verksamheten för bristfälliga registerutdrag för sex medarbetare. Vid granskning visade det sig att två av dessa medarbetare inte existerade.

IVO påstod vidare att en anställd börjat sin tjänst i januari 2021, trots att löneutdrag visade att tjänsten började först i juni 2021. Detta visar på allvarliga brister i tillsynsprocessen och en bristande respekt för rättssäkerhet.

Drömmen om offentlig drift

Många ser en lösning i att övergå till statlig och kommunal drift av HVB-hem. Tanken är att eliminera marknadskrafterna, som ofta anses prioritera kostnad framför kvalitet, och skapa en verksamhet där trygghet och omsorg står i centrum. Men en sådan omställning skulle ta tid och skapa en risk för akut platsbrist, vilket kan få allvarliga konsekvenser för barn och ungdomar som redan är i behov av skydd och stöd.

Vem bär ansvaret?

Staten spelar en avgörande roll i den nuvarande HVB-situationen. Nu försöker staten ta ansvar för bristerna. Genom repressiva verktyg som IVO och en upphandlingsmodell för kortsiktiga kostnadsbesparingar skapar man en kris. För att Sverige ska uppfylla sina åtaganden gentemot EU-lagstiftningen och medborgarna är det nödvändigt att ompröva politiken. HVB-hem handlar inte bara om ekonomi utan om grundläggande rättigheter och samhällets framtid.

Regeringen måste sträva efter att skapa en rättvis och kvalitativ modell för omsorg som prioriterar de mest sårbara. Dessutom bör IVO omstruktureras till en mer kompetent och rättssäker tillsynsmyndighet.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

18 januari, 202524 januari, 2025

Alla bra HVB-hem som finns i vårt samhälle

HVB-hemmen spelar en viktig roll i vårt samhälle genom att erbjuda trygghet, stöd och utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar som lever under svåra förhållanden. I Sverige finns många HVB-hem som utför ett utmärkt arbete.

Engagerade medarbetare driver dessa hem och möter dagligen barn och ungdomars behov och utmaningar. Hemmen specialiserar sig på psykosocial problematik och stödjer ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Många HVB-hem gör verklig skillnad i ungdomars liv. Att driva ett HVB kräver stor noggrannhet och engagemang. Verksamheterna måste följa komplex lagstiftning och höga kvalitetskrav. IVO ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av dessa krav. Tyvärr skapar deras agerande frustration inom branschen. Många aktörer upplever att reglerna är svåra att tolka. Dessutom kan tillsynen kännas onödigt strikt och tidskrävande. Trots dessa utmaningar fortsätter HVB-verksamheterna att sträva efter förbättringar.

Tvetydigheter i lagarna som reglerar HVB-verksamheter

En av de största utmaningarna är tvetydigheterna i lagarna och reglerna som styr HVB-verksamheter. När verksamheter kontaktar IVO för att få klarhet i hur dessa regler ska tolkas, får de ofta svaret att ”man får bedöma från fall till fall”. Detta skapar osäkerhet och försvårar arbetet för HVB-hemmen som vill följa lagen. Om det finns lagar och regler borde det vara myndighetens ansvar att ge tydliga besked. IVO kan inte lägga ansvaret på verksamheterna att själva tolka tvetydiga regler.

Ett annat problem är hur IVO hanterar stängningar av HVB-hem. Beslut om stängning tas ofta abrupt och utan förvarning. I vissa fall har ungdomar endast fått några dagars varsel innan de tvingats flytta. Detta strider mot barnkonventionens principer om att alltid sätta barnets bästa i centrum. Patrick Barringer, avdelningschef på IVO Syd, uttryckte i en intervju den 12 april att det är socialtjänstens ansvar att hitta nya platser för de ungdomar som måste flytta.

Mediernas roll och påverkan

Medier spelar en avgörande roll i hur HVB-verksamheter uppfattas av allmänheten. Tyvärr rapporterar vissa nyhetskällor ensidigt och okritiskt. Detta ofta genom att citera IVO utan att ifrågasätta vare sig innehållet eller processen. Detta riskerar att skapa en negativ bild av HVB-branschen som helhet och lägger orättvist mycket skuld på verksamheterna.

SVT skriver i sitt reportage om stängningen av ett HVB att ”SVT har försökt komma i kontakt med flera personer från företaget”. Hur kan en verksamhet ge en kommentar om IVO:s beslut när ingen information om vad IVO har anmärkt på är känd?

Det är inte ovanligt att medier rapporterar om stängningar innan HVB-hemmen har fått ta del av fullständiga beslut från IVO. Detta gör det nästan omöjligt för verksamheterna att ge kommentarer eller en korrekt bild av situationen. Konsekvensen är ofta att allmänhetens förtroende för HVB-branschen skadas. På sikt kan detta leda till att fler hem tvingas stänga – inte på grund av dålig kvalitet, utan på grund av bristande stöd och orimlig granskning.

Rättssäkerheten i fokus

Efter att ha granskat ett aktuellt IVO-beslut om stängning av ett HVB-hem i Mellansverige har flera brister i IVO:s beslutsunderlag identifierats. IVO har, bland annat, fattat beslut baserat på missade registerutdrag för personal som inte ens är verksam i organisationen. IVO hänvisar också till tre medarbetare med samma initialer.

HVB-hemmet har ställt en fråga till IVO angående ursprunget till de uppgifter som myndigheten har använt, men har ännu inte fått något svar.

Felaktiga påståenden och bristande faktakontroll

Felaktiga påståenden om anställd med brottshistorik: IVO:s beslut påstod att en brottsdömd person hade varit anställd i verksamheten. Detta kunde dock motbevisas med dokumentation. Ingen sådan person har varit anställd i verksamheten överhuvudtaget.
Missvisande information om registerkontroller: IVO hävdade att sex anställda inte genomgått korrekt hantering av registerutdrag. Detta visade sig dock vara felaktigt. IVO hade hänvisat till tre medarbetare med samma initialer. En av de påstådda registerkontrollerna var felaktig eftersom den avsåg skollagen, och inte det aktuella regelverket för HVB-verksamheter.
Ogrundade krav på lagring av registerutdrag: Beslutet inkluderade krav som saknar rättslig grund. IVO påstod att en medarbetare som anställdes 2021 inte hade genomgått nödvändig registerkontroll. Detta trots att registerutdrag enligt gällande regler ska sparas i högst två år. Hur kan IVO vara så ovetande om arkivlagen, när detta har så stor betydelse för rättssäkerheten?

Enligt socialtjänstlagen ska tillsynsmyndigheter erbjuda råd och vägledning för att verksamheter ska kunna åtgärda brister. I flera fall verkar IVO ha underlåtit att ge detta stöd, vilket väcker frågor om myndighetens egen efterlevnad av lagen. Nu börjar även intern kritik mot IVO att framkomma från egna medarbetare.

Vad behövs framöver?

För att stödja HVB-branschen och säkerställa att de mest utsatta barnen får den hjälp de behöver, krävs följande:

Tydligare lagstiftning och riktlinjer: För att eliminera tvetydigheter som skapar osäkerhet och försvårar arbetet för HVB-verksamheterna.
Transparens och rättssäkerhet: IVO:s beslut måste baseras på korrekta och verifierbara fakta.
En mer balanserad mediabevakning: Journalister bör ifrågasätta alla parter och ge HVB-verksamheter en rättvis chans att uttala sig.

Genom att förbättra dialogen mellan IVO, HVB-verksamheter och medier kan man skapa en tryggare och mer stabil framtid för Sveriges barn och ungdomar.

Vem ersätter de drabbade verksamheterna?

När HVB-hem stängs på grund av felaktiga beslut eller bristande grund för tillsyn, drabbas inte bara verksamheterna själva. Även de unga som HVB-hemmen har ansvar för drabbas. Vem ska stå till svars för de förluster som dessa hem tvingas bära? Och ännu viktigare, vem tar ansvar för de barn och ungdomar som nu riskerar att stå utan trygghet och kontinuitet i sin omsorg?

För att skapa en hållbar och rättssäker verksamhet är det avgörande att tillsynsmyndigheter och medier uppfyller sina ansvar. Dessutom måste HVB-verksamheterna ges rättvisa förutsättningar att verka i en komplex och utmanande miljö.

Frågan om vem som ska ersätta de drabbade verksamheterna på grund av IVO handlar inte bara om ekonomisk kompensation. Det handlar om att säkerställa att barns bästa alltid sätts i första rummet, även i svåra beslutssituationer. Dessutom handlar det om rättvisa, transparens och respekt för de verksamheter som dagligen gör en ovärderlig insats för samhället.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040

2 januari, 202524 januari, 2025

Akut brist på platser vid HVB-hem

Vården för barn och unga står inför en allvarlig kris, där bristen på platser vid HVB-hem har blivit alltmer påtaglig. Regeringens initiativ för att förbättra tillgången till HVB-platser, som presenterats av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, syftar till att hantera denna situation.

Trots dessa åtgärder kvarstår emellertid flera problem som förvärrar krisen. En central fråga är: Varför råder det en växande brist på platser inom vården av barn och unga?

Bristande transparens och rättssäkerhet

En av de mest framträdande orsakerna till krisen är den bristande transparensen och rättssäkerheten i processen när HVB-hem stängs. Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att stänga HVB-hem med misstänkta kopplingar till kriminell verksamhet. Under 2024 stängdes endast tre av 16 HVB-hem som hade sådana kopplingar.

IVO baserar sina beslut på sekretessbelagd information från Polisen, vilket hindrar HVB-hemmen från att bemöta anklagelserna. Denna situation leder till att verksamheter får stänga utan specificerade grunder och utan rättslig prövning, vilket strider mot både svensk och EU-lagstiftning.

Enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna har varje verksamhet rätt till en rättvis process och möjlighet att försvara sig. När IVO stänger HVB-hem utan att ge verksamheterna insyn i de anklagelser som riktas mot dem, underminerar de denna rättighet. Detta skapar rättssäkerhetsrisker för HVB-hemmen. Samtidigt ökar osäkerheten för kommuner som ansvarar för att placera ungdomar.

Ekonomiska konsekvenser och ansvarsfördelning

Stängningar av HVB-hem får också allvarliga ekonomiska konsekvenser. Verksamheter som stängs på osakliga grunder riskerar att gå i konkurs. Detta påverkar både personal och de ungdomar som är i behov av vård.

Kommunerna ansvarar för att placera ungdomar. De står inför en svår situation och har svårt att fatta beslut. Bristen på samordning mellan regeringen, IVO, polisen och kommunerna förvärrar krisen.

Lösningar och åtgärder för att lösa bristen på platser

För att hantera den växande krisen krävs en rad åtgärder. För det första måste transparensen och kommunikationen mellan IVO, polisen och kommunerna förbättras. Kommunerna bör få tillgång till relevant information om HVB-hemmen för att kunna fatta välgrundade beslut.

För det andra bör en oberoende granskande kommitté utvärdera IVO:s arbetssätt, beslut och kompetens. Detta säkerställer att inga oskyldiga verksamheter stängs utan tillräckliga bevis. Genom att skapa en sådan kommitté stärker vi förtroendet för beslutsprocessen och minskar risken för felaktiga beslut.

Slutligen bör HVB-hem som stängs på felaktiga grunder få möjlighet att återuppta sin verksamhet. Detta skulle ge dem en chans att bevisa sin oskuld och fortsätta bedriva sin verksamhet på ett professionellt och tryggt sätt.

Socialtjänstministerns roll och SKR:s stöd

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har en central roll i att hantera denna kris, som delvis har uppstått till följd av tidigare beslut. Genom att samarbeta med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill socialtjänstministern nu bidra till att öka antalet HVB-platser.

Det handlar dock inte bara om att öka antalet platser, utan också om att återvinna förtroendet för systemet och säkerställa att alla berörda parter får möjlighet att delta i processen.

Sammanfattande slutsats

Den växande krisen är en komplex fråga som kräver omedelbara och gemensamma åtgärder från alla inblandade aktörer. Genom att öka transparensen, förbättra kommunikationen och säkerställa rättssäkerheten kan man skapa en mer hållbar och trygg vård för de mest sårbara medborgarna.

Regeringen, IVO, polisen och kommunerna måste samarbeta proaktivt för att lösa denna kris och säkerställa att de tar fram lämpliga HVB-platser.

Huvudkontor

Trädgårdsgatan 5, 642 35 Flen
070-497 82 43, 076-760 07 89
infoඞskonbergahem.se
№ 556803-1040